Konsertåret 2007 - topplistan
Med Helloween/Gamma Ray i Lund för en vecka sedan avklarat är det dags att summera konsertåret 2007 - som har varit ett rekordår. Fastän jag skippade Metaltown, Helsingborgs Rock & Metalfestival, Armageddon Open Air, SRF:s kickoff och en rad strökonserter, fastän Gates of Metal tagit sabbatsår, slutade det ändå med ett brakrekord i sedda spelningar, 110 stycken. Detta att jämföra med förra årets 77.
Nu har jag i ärlighetens namn och av olika anledningar (mestadels bandkrockar på festivaler) inte kunnat se hela spelningarna alla dessa gånger. Men ungefär 60 hela spelningar har det blivit av dessa och endast i undantagsfall har det handlat om några låtar (dock aldrig mindre än aktivt lyssnande och tittande på tre hela låtar, då har jag inte protokollfört det).
Betygen är satta med hela facit i hand och i visst förhållande till varandra. Det stämmer inte alltid överens med eventuella recensionsbetyg jag utdelat under året, som baseras på det omedelbara intrycket. Det här baseras nu mer på bestående intryck och minnen och ännu mer på min personliga upplevelse, inte på den objektiva kvaliteten på spelningen. Det innebär att saker som bandkrockar, tågtider, väder och övriga kringomständigheter mycket väl kan ha påverkat. Till saken:
1. Kreator (Sweden Rock Festival) 10 – Aggressiviteten fullbordad och välsignad solförmörkelse i ett.
2. Vader (Peace & Love) 9 – Mörkt, tight, intensivt, fräscht.
3. Metallica (Stadion, Stockholm) 9 – Pånyttfödelse. Valuta för pengarna. Svar på tal.
4. Sabbat (Sweden Rock-kryssningen) 9 – Vågat på Ålands hav, men riktigt skönt ilsket.
5. Morgana Lefay (P&L) 9 – Intimt och riktigt, riktigt otäckt tight och tungt.
6. U.D.O. (SRF) 8 – Som alltid fett röj, stor fest och oöverträffat gensvar i spontan allsång.
7. Mustasch (P&L) 8 – Intensiv hitkavalkad, klockrent levererad rakt igenom.
8. Jerusalem (Gullbranna) 8 – Ulvsgärd överraskande tung på trummorna och Uffes röst i god form.
9. Mustasch (Helsingborgsfestivalen) 8 – Lite längre set än på P&L, vilket både har för- och nackdelar.
10. Mustasch (Malmöfestivalen) 8 – Det blir inte mindre bra än så här när Raffe styr.11. Alice Cooper (P&L) 7 – Imponerande vitalt och stor konst, men lite konservativt låtval.
12. Meat Loaf (SRF) 7 – Kalasshow som sågats lite oförtjänt. Lite taskigt låtval dock.
13. UFO (KB, Malmö) 7 – Bra ös på de smått onyktra gubbarna och den unge Moore är vass på gitarr.
14. Krux (SRF) 7 – Levén regerar och Leffe är coolast i stan.
15. Gamma Ray (Mejeriet, Lund) 7 – Kai sjöng bättre än någonsin ur sin outtömliga låtskatt.
16. Kreator (KB, Malmö) 7 – Skulle överträffas på SRF, men en fullt tillfredsställande spelning.
17. Celtic Frost (KB, Malmö) 7 – Mäktigt, men inte riktigt min dalgång.
18. Aerosmith (SRF) 7 – Bra och varierad show. Bra att de inte körde så mycket gammal skit.
19. Once Dead (Nordic Fest, Oslo) 7 – Röj, röj, röj och oväntat retro.
20. Barren Cross (NF) 7 – Alla låtar håller inte, men väldig scennärvaro.21. Mortification (NF) 7 – Om jag hade fått välja låtarna hade detta varit saligheten fullkomlig.
22. Amon Amarth (KB, Malmö) 7 – Lite kort, men intensivt.
23. Primal Fear (The Rock, Köpenhamn) 7 – Klass, men saknade ett par låtar trots långt set.
24. U.D.O. (The Rock, Köpenhamn) 7 – Kan inte misslyckas, men jag hade bråttom till tåget.
25. All Ends (Växjö Metal Festival III) 7 – Positiv skräll med skickliga fronttjejer.
26. Nocturnal Rites (KB, Malmö) 7 – Ett snäpp vassare och tightare än på SRF.
27. Motörhead (SRF) 7 – Inte mycket nytt under Bomber-riggen, men bra som alltid.
28. Jerusalem (Markaryd) 7 – Aldrig mindre bra än så här, men bättre i Gullbranna.
29. Advance Patrol (Campus, Helsingborg) 7 – Publikkontakt, bokstavligt talat.
30. Veronica Maggio (Helsingborgsfestivalen) 7 – Svalkande och skönt.31. After Forever (SRF) 7 – Vilken frontkvinna! Fick dessvärre springa vidare efter några låtar.
32. Kjell Höglund (P&L) 7 – Kult. Hann tyvärr inte se hela.
33. Sonic Syndicate (P&L) 7 – Intimt och röjigt, tråkiga låtar. Vill höra All About Us-covern live!
34. Andreas Johnson (Helsingborgsfestivalen) 7 – Rockigare än väntat och några hits på lager.
35. Nocturnal Rites (SRF) 6 – Aldrig mindre än bra, men inte som 2001.
36. Blaze (SRK) 6 – Imponerande karisma och hyfsad sång, men Maiden-materialet är tråk.
37. Sabaton (P&L) 6 – Jag börjar kunna det här nu, men bra i vanlig ordning.
38. The Weakening (NF) 6 – Intensitet har fått ett nytt ansikte, men låtarna engagerar inte.
39. Heaven & Hell (SRF) 6 – Bra, men långt ifrån magiskt. Titelspåret segas bort.
40. Nightwish (KB-hallen, Köpenhamn) 6 – Bra show, nya låtarna klockrena men de äldre bedrövliga.41. Pretty Maids (SRF) 6 – Positiv överraskning, men inget favoritband.
42. Freedom Call (KB, Malmö) 6 – Glatt och hitspäckat, men inte så tight och Bay är en kass sångare.
43. Lisa Miskovsky (Helsingborgsfestivalen) 6 – Tung, men lite väl gravid.
44. BC & The Heartkeys (SRF) 6 – Bill dominerade men Loffe såg mest trött ut.
45. Helloween (Mejeriet, Lund) 6 – Låtvalet i tråkigaste laget och för mycket allsång.
46. Dark Tranquillity (SRF) 6 – Intensivt, men lite halvtaskigt låtval.
47. Sister Sin (Mejeriet, Lund) 6 – Ytterligare en positiv ny bekantskap, som slog WASP på fingrarna.
48. Indica (KB-hallen, Köpenhamn) 6 – Eget… och det uppskattas.
49. W.A.S.P. (Mejeriet, Lund) 6 – Kort och förutsägbart, men inte dåligt.
50. Amon Amarth (SRF) 6 – Fixade inte att likt Kreator röja loss fullkomligt i eftermiddagshettan.51. Tomas Andersson Wij (Helsingborgsfestivalen) 6 – Nådde fram bättre än på P&L.
52. Randy Piper’s Animal (SRF) 6 – Lite WASP-klassiker i eftermiddagssol.
53. Hammerfall (P&L) 6 – Rutinerat, men inte så engagerande. Vader lockade mer till slut.
54. Point Blank (SRF) 6 – Go gubbrock med färgstarkt persongalleri.
55. Timbuktu (Malmöfestivalen) 6 – Fullt och trångt, men party och glädje.
56. Iggy & The Stooges (P&L) 6 – Iggy en fängslande frontman, men musiken tilltalar mig inte.
57. Crashdïet (P&L) 5 – Bra för all del, men mest tilltalande för brudar <14.
58. Hardcore Superstar (SRF) 5 – Kom bättre till sin rätt på Tivolirocks lilla scen förra året.
59. The Ark (P&L) 5 – Något fattades, den där lilla, lilla extra glöden och energin.
60. Jorn (VMF) 5 – Varför alla dessa covers av den kroniskt skitnödige norrmannen? Soulburn?61. Sonic Syndicate (Malmöfest.) 5 – Tredje gången på ett knappt år och inte lika intensivt som innan.
62. C.A.B. (Gullbranna) 5 – Överraskande ösigt sydafrikanskt förband till Jerusalem.
63. Tomas Andersson Wij (P&L) 5 – Lite torr första bekantskap, men Hälsingland är en bra låt.
64. Axxis (Mejeriet, Lund) 5 – Lite schizofren karriär, mycket underlig scendans…
65. Crazy Lixx (VMF) 5 – Pigg uppkomling som skapade hyfsat ös. Fel genre.
66. Marit Bergman (P&L) 5 – Kul inslag, men ingen frälsning.
67. Falconer (SRF) 5 – Bra rent musikaliskt, men bedrövligt stelt på scen och i mellansnack.
68. Bryan Adams (Christinehof) 5 – Inte riktigt valuta för de hutlöst dyra biljetterna.
69. BC & The Heartkeys (Helsingborgsfestivalen) 5 – Bill blev inte lika svettig den här aftonen.
70. Mob Rules (KB, Malmö) 5 – Tappert trots total malplacering och obefintlig uppslutning innan UFO.71. Blind Guardian (SRF) 5 – Oslagbart låtmaterial men oslagbart trist visuellt och nära oengagerat.
72. Jorn (SRK) 5 – Trekvart av hyfsad sång, men småtrist låtval.
73. Bloodbound (VMF) 5 – Breed var klockren, men jobbade i uppförsbacke med nya tama skivan.
74. Labyrinth (VMF) 5 – Småsvåra italienare som ändå överraskade aningen positivt.
75. Hanoi Rocks (P&L) 5 – Nådde inte samma grad av röj som på Metaltown häromåret.
76. DiLeva (P&L) 4 – Sen och seg. Orkade inte se hela.
77. Destruction (SRK) 4 – Skumt ljus och inte särskilt lysande prestation i övrigt.
78. Testament (Malmöfest.) 4 – Överskattat band som inte gjort något intressant de senaste 20 åren.
79. Hammerfall (Malmöf.) 4 – Barnfamiljsföreställning på torget. Totalt oengagerat och rutinmässigt.
80. Gov’t Mule (SRF) 4 – Inget jag fick några bestående minnen av i alla fall.81. Jerry Williams (P&L) 4 – Han börjar trots allt se lite gammal och trött ut nu, Jerka.
82. Grave (VMF) 4 – Inte helt tight och inte alls min grej egentligen.
83. Talisman (SRF) 4 – Gör mig inte så mycket att de tar farväl. Harmlöst band.
84. Quiet Riot (SRF) 4 – Liten besvikelse, men med facit i hand (Kevins bortgång) kul att ha sett.
85. Peps Persson (P&L) 4 – Gaggigt och småsegt. Svårt att se på Tropico-scenen dessutom.
86. Manimal (SRF) 4 – Inte alls lika bra som jag mindes dem från Metaltown.
87. Pagan’s Mind (VMF) 4 – Säger mig ingenting alls faktiskt, trots eviga hyllningskörer från alla håll.
88. Those We Don’t Speak Of (SRF) 4 – Stark frontkvinna (Löfgren) men kassa låtar.
89. Those We Don’t Speak Of (VMF) 4 – Stark frontkvinna (Varg) men fortfarande kassa låtar.
90. Behemoth (P&L) 4 – Lite för ljust för den sortens begivenheter.91. Watain (KB, Malmö) 4 – Inget ruttet blod, och då försvinner mitt hela intresse för genren i fråga.
92. My Silent Wake (NF) 4 – Lagom sömnigt, men inte dåligt.
93. Implacable (NF) 4 – Tungt, långsamt och teatraliskt, men inte fängslande låtmässigt.
94. Sahara Hotnights (P&L) 3 – Lättviktigt, lite mesigt. Vart tog rocken vägen?
95. Eventide (VMF) 3 – Tekniskt strul och dåligt tempo i spelningen. Lite tafatt på scen.
96. Tyr (KB, Malmö) 3 – Men gäääsp så långsamt och dystert. Nedsövande inför Amon Amarth.
97. Darkwater (NF) 3 – Pretto till max, men framstod mest som surmulet.
98. Strength of Purpose (NF) 3 – Jag har inget direkt minne av detta, inget bra betyg mao.
99. In Vain (NF) 3 – Minimal ljussättning och lite egenartad progressiv doom, men bra… tja?
100. Heed (VMF) 3 – Inte kvalitativt material för en timmes spelning och Heiman är mänsklig live.101. The Sounds (P&L) 2 – Maja såg tärd och seg ut. Inte alls i klass med Växjö 2003.
102. Gypsy Rose (SRF) 2 – Lite tragiskt att se en nedgången David Reece leva på ryktet från Accept.
103. In Flames (Garvaren, Ljungby) 2 – Hyfsat tempo, men katastrofalt låtval och för trång lokal.
104. Mayhem (Malmöfestivalen) 2 – Ingen slakt, men väl en skrikande gris i ringvåldnadsutstyrsel.
105. Backyard Babies (P&L) 2 – Tänk så fel det kan bli när man vill ge ett band en ärlig chans.
106. Skid Row (SRF) 2 – Inte lätt när sångaren måste be om ursäkt för att han inte heter Bach...
107. Iced Earth (SRF) 2 – Sällan har en 55-minutersspelning varit så långtråkig och enformig.
108. Scorpions (SRF) 2 – Pinsam brist på självinsikt, gav sig inte förrän folk bokstavligt flydde fältet.
109. Avatar (Garvaren, Ljungby) 1 – Kopior av huvudbandets sämsta sidor. Kass sång och kassa låtar.
110. H.I.M. (Stadion, Stockholm) 1 – Bedrövligt oengagerat, hitfattigt och malplacerat.
