Barn är hårda, bilar är mjuka!
Nora har nu lärt sig två bokstäver: a och o. Fortsätter hon i den här takten kommer hon att kunna läsa när hon är 25!
Den senaste tiden har varit fantastiskt rolig. Nog för att jag har gjort utflykter med henne sedan hon var bebis, men nu kan hon själv vara med och tala om vad hon vill göra. Vi har varit på Tropikariet, turat till Pannjakk (Danmark) och fikat, cyklat till Maxi och storhandlat samt grillat korv och matat änder i Jordbodalen. Andra dagar har vi inte känt för att göra något särskilt alls, utan bara lekt hemma och myst i soffan. Det var för övrigt tredje besöket på Tropikariet och det har varit intressant att följa utvecklingen. Noras alltså. Hon upptäcker och upplever mer och mer för varje gång bland krokodiler, hajar, apor och ormar.
Men det har också varit en orolig tid på dagis. Det har varit mycket bråk, knuffande, tagande av varandras saker, heta ordväxlingar, kast med liten plastreptil och medföljande blåmärken. Vår lilla plutta har tyvärr tillhört de värre bråkstakarna och backar inte för vare sig killar eller större tjejer. Dessvärre inte heller för de som är mindre än henne. Vi har försökt så gott vi har kunnat att prata om det här med att vara snäll mot sina kompisar. Hon har också fått ta en del stryk, allt från bitmärken på ryggen till ett jack under ögat.
Med anledning av tvåårsdagen har det också varit en tid av kalas, tårta och paket. Först Noras egna för kompisar respektive släktingar och därefter hennes jämngamla kompisars på rad. Hon fick ett parkeringshus i present. Och massor av bilar. Dessa har hon nu lekt med varje dag i en månad. Det måste vara någon sorts leksakspopularitetsrekord. Bilar, traktorer och lastbilar – det är grejer det. På dagis leker hon enligt egen, dagligen rapporterad, uppgift också mest med bilar.
Jodå, hon leker med dockor också. De är väldigt sjuka de där stackars dockorna. Nora fick nämligen en doktorsväska också och sedan dess har dockorna och nallarna haft konstant feber och fått otaliga sprutor. Hon tar tempen på dem, i rumpan. Hon håller tålmodigt kvar termometern nästan verklighetstroget länge och konstaterar sedan att, jodå, bebisen Mia har fortfarande feber.
Den stora sängen fungerar nu ypperligt och det ser ut som om hon slutligen, efter två långa år, regelmässigt har börjat sova hela nätter. Det där med att sova på dagis har hon däremot inte fattat vitsen med. Pluttan vill inte alls sova på kommando. Hon snackar, skallrar med sina nappar och far upp från sin madrass tills hon blir utslängd från sovsalen.
Ett tag sov hon i snitt varannan dagisdag och varannan i vagnen på vägen hem. Den senaste tiden har det i princip varit omöjligt att få henne att sova på madrassen. Nu har hon även slutat sova i vagnen. Många trötta utbrott blir det på kvällarna. Men innan nio har hon ändå inte somnat i sin säng. Det finns både en andra och tredje andning att lägga i om det bara gäller att hålla sig vaken. Jag förstår inte var hon från all sin energi ifrån, men jag tror mig minnas att jag var likadan som barn.
Jag förundras hur hon förstår och använder även abstrakta begrepp som ”älskar”, ”lite senare”, ”solen är skarp” och ”maten är lite stark". Hon har också börjat använda ”jag” och ”du”, fast mamma och pappa fortfarande pratar om sig själva i tredje person och tilltalar henne med namn.
De mjuka bilarna? Jo... mamma lät Nora smaka några godisbilar en fredagkväll. Nu har "fredagsmys" blivit ett begrepp som även inkluderar godis. Barn lär sig snabbt, om de bara vill.
Till sist några mer eller mindre begripliga meningsutbyten vi haft under våra gemensamma morgnar:
När jag kom in till henne en morgon slog hon upp ögonen och sa:
- Vi ska titta hajarna... å aporna!
- Ja det ska vi göra - i morgon.
- Jag har många bappar... Nu vill jag äta göööt.Vid sängen:
- Du ska ju gå till dagis idag.
- Sen pappa, nää jag ätit min gööt. Lite senaae!När hon fick för sig att jag hade tagit alla hennes nappar:
- Pappa, du haa tagit alla mina bappar! Låt bli det! Du FÅÅ inte det, säger jag! Låt bli dom, pappa!
- Men de ligger ju här i sängen under täcket...
- Titta, dää VAA dom!En morgon när jag sitter på toaletten:
- Jag haa hittat den, pappa!
- Vad har du hittat?
- Ingen, pappa!
- Öh, va?
- (kommer med min vigselring) Hää pappa, ingen! Ta på den där fingööt!Blöjbyte:
- Nej pappa, inte ööa så med benet nää jag tuummaa magen. Pappa osså tuumma magen!
- Du är tokig, en tokfis.
- Du är osså tokfis!
- Ja, vi är tokfisar allihop, hela familjen.
- Mamma osså tokfis. FABBOO tokfis!
- Ja, farbror är med är tokfis.
- Å faamoo, å faaffaa!! Faaffaa tokfis!När hon åt och spillde gröt på sina byxor:
- Titta pappa, gööt på byssan.
- Ja titta...
- Dä va inte skojigt, pappa!
(tappar nappen i tallriken med mjölk)
- Titta pappa, tappa bappen mööölken. Jag ää så tokig.Mer gröt på byxan:
- Oj, pillde byssan. Det gööö inget, pappa.När vi satt och åt kom hon att tänka på en sak:
- Den vaaam! (pekar på grötgrytan)
- Ja, den kan vara varm.
- Jag bäände mig på den.
- Ja, du brände dig på den en gång.
- Då fick jag täätta händerna...
- Ja... det kan man säga.
- Ät nu pappa!Hon får sista dropparna ur mjölkpaketen:
- Möölken sluut! Pappa muste sööpa ny möölk!
- Jag tror vi har en till i kylskåpet. (hämtar)
- OOOJJJ!!! Vikken mööölk! Vikken massa möölk, pappa!Blåbärssoppa vid frukostbordet:
- Jag vill ha sån soppa!
- Du kan få lite, men det är inte så bra för din mage. Det är bra för pappas mage.
- ???
- Ja, man blir hård i magen av den och du är ju redan hård i magen, men pappa är lite lös...
- Pappa lägga sig dää soffan, vila lite ssen!
- Nej, pappa är inte sjuk, han har bara lite löst bajs. Du har ju hårt bajs...
- Nämen pappa! Haha... tokfis!
- Jaha... ok.
- Jag ää osså tokfisunge!På väg ut, när jag tagit med två brev för att posta och satt dem i munnen för att kunna låsa dörren.
- Nej pappa, inte munnen!
- Nej, det har du rätt i. De ska ju inte vara i munnen.
- Usch! Pyyy! Så äcklitt pappa!I hissen:
- Stå de döööen pappa?
- E, som i Erik. Vem heter Erik?
- Moster!På väg till dagis försökte hon berätta hon något som hon hade upplevt:
- Fåglarna kissar där maaken.
- Fåglarna har bajsat där på marken ja...
- Mamma såg det dää! (pekar in på kyrkogården)
- Såg mamma en fågel bajsa där?
- Nä, mamma gjoode det dää!
- Vad gjorde mamma där?
- Ja.
