Allt enligt planerna - fel låt vann
Det blev nästan precis som jag hade tänkt. Fel låt vann. Nästan lite skrämmande att man med så liten felmarginal kan förutse hur en kombination av jury och svenska folket ska rösta. Topptrion helt intakt, jumbon spikad och bara små placeringsomkastningar däremellan.
Det överraskade möjligen att Perrelli fick ett så stort övertag av juryrösterna. Annars helt enligt planerna att hon vann förstås. Sverige gillar den typen av plastig pop av plastiga blondiner. Det ska inte vara för farligt eller utstickande från mallen. Lite glitter, botox , ett välregisserat leende, strikt koreograferad dans och en trallig refräng så är vi nöjda.
Men svenska folket var åter mer klarsynt än juryn. Sanna var givetvis kvällens drottning! Tårarna på slutet kan tyckas något forcerade, men ”Empty Room” var äkta på ett helt annat plan.
BWO lika väntad trea. Inte mycket att säga om. Lite för vågat för oss, men ändå inte tillräckligt för att höja européernas ögonbryn.
Rongedal var ju som sagt väldigt svårplacerade. Jag satte dem sexa och de blev alltså fyra. Kanske lite oväntat höga publikröster, men annars inget att snacka om.
Den stora skrällen var väl Bengtzings femteplats. Den var omöjligt att förutsäga med tanke på tidigare bravader med i princip samma låt. Att juryn plötsligt skulle gilla Bengtzing var kvällens lilla chock.
Nordman blev som väntat närmast utan jurypoäng men tog några stabila publikditon. Dock inte så många som jag hade trott.
Sibel var den negativa skrällen. Trots ett klockrent framförande gick det inte hem hos varken juryn eller publiken. Jag vill gå så långt som att fortsätta hävda att Sibel faktiskt var bäst. Gåshud. Men hon kommer igen!
Amy Diamond gick tack och lov inte heller hem i något läger. Någon måtta får det vara på gulligheten.
Christer Sjögren totaldissades förstås av juryn. Han drog inte heller särskilt många publikröster. Proteströstandet är dessbättre inget vidare etablerat fenomen i Sverige. Helt enkelt ett riktigt uselt bidrag, som närmade sig lyteskomik.
Frida mötte den hårda verkligheten. Att låten (tillsammans med Sjögrens) var sämst rådde det ingen tvekan om. Ännu mindre nu i ljuset av konkurrensen. En given jumbo.
Luuk var lysande, Björn var helt ok, men kvällens bästa var när Nour gav Sibel ”Hem till byn”. Klass.
Summan blir att svenska folket faktiskt har gjort ett helt ok jobb trots allt i år, med det material som nu fanns att tillgå: Carola ut; Strömstedt, Isaksson och Ola ut; Sibel och Nordman till final från Andra chansen; Sanna ”vinnare” före Perrelli och BWO; Frida och Sjögren utan poäng i finalen. En rad bra beslut. Plumparna var Therese Andersson och förstås att Diamond, Sjögren och Frida ens nådde finalen. Lite trist att juryn fortfarande finns över huvud taget. Eftersom de ändå uppenbarligen saknar koll på vad som funkar ESC-mässigt fyller de ju faktiskt ingen funktion alls. Minns Martin Stenmarck …
Inför Globen...
Kiruna...
Inför Kiruna...
Göteborg...
Västerås...
Linköping...
Karlskrona...
