Fågelholken i Malmö
Jag emigrerar. Hela svenska folket borde omyndigförklaras från både EMU-omröstningar och Melodifestival-SMS:ande. Vi hade en fantastisk operapoplåt förra året med Therese Andersson. Den skickades först till Andra chansen till förmån för patetiska finaljumbon Frida och åkte där ut direkt mot slagpåsen Suzzie Tapper.
I år går en hopplöst färglös låt i samma genre direkt till final … Inte nog med detta, den gör det på bekostnad av den absolut bästa låten totalt sett i årets Melodifestival, Sarah Dawn Finers ballad. Det är i sammanhanget smått perverst att Fredrik ”Slätstruken” Kempe ligger bakom båda bidragen i den duellen, men det håller teorin om den blinda hönan fortsatt aktuell.
Men vi tar det från början. Agnes såg ut som Beyoncé, men dessvärre hade låten varken frisyrens skruvar eller lyft. Att den gick till final var väl mer ett resultat av bristande konkurrens.
Pilotsnubbarna stod för årets plagiat. Det är bara irriterande att jag inte kan komma på vilken låt det är de snott. Även om man skrattade lite när de uppträdde framstod det med hela fältet i minnet som en av de bättre.
Jag räknade snabbt ut att Susanne Alfvengren borde vara kring 50 år. Det visade sig med lite googling stämma precis. Hon såg dock ut som 65. Låten var helt ok, om man siktar in sig på Svensktoppen.
Sahlene och den där norskan lät spännande på pappret, men låten var lika kul som gurkstavar … utan dipp. Varför ställer man ens upp med en så chanslös låt? Som erfaren musiker borde man väl rimligen själv höra hur illa det kommer att gå? Eller är det viktigast att synas lite, oavsett kvalitet, så att man inte blir bortglömd?
Thorleifs kunde faktiskt ha gjort något lite ösigare och rockigare. De har det i sig där någonstans, om än inte i klass med till exempel Sven-Ingvars. Det här var bara för dansbandssmetigt och blev mest ett stabbigt pensionärsalibi i klass med Hanson, Carson & Malmqvist. Fyrverkerierna till trots.
Sarah Dawn Finer förtjänade inte sin fjärdeplats häromåret, där Sonja Aldén moraliskt sett utklassade henne i balladväg. Nu lyste hon desto starkare, med en långt bättre låt. Då går hon inte ens till final. Fågelholk deluxe.
De tre hiphopsnubbarna var förstås givna bottenankare. Typiskt bidrag som plockats in enbart för att bredda konceptet och vara något slags alibi för mångfald och vidsynthet. Egentligen vittnar det ju bara om dålig smak och inkompetens hos uttagningsjuryn.
Operalåten var tam och framförandet standardiserat. Hur svenska folket hittade finalkvalitet här är en gåta.
Petra Mede verkade mer avslappnad den här gången och gjorde sin bästa insats hittills. Darins försök att odla Jan Johansen-stubb var dock aftonens komiska höjdpunkt.
Nu har vi den intressanta situationen att av de åtta finalklara bidragen finns inte en enda given vinnarkandidat. Och det är absolut inte beroende på skarp konkurrens … Jag får helt enkelt börja skrapa ihop vad som finns och försöka omvärdera, enligt bästa Kajsa Warg-princip. Heat kanske inte var riktigt så usla ändå? Alcazar kanske växer? Molly Sandén sjunger ju bra i alla fall ...
Tyvärr har det hittills visat sig omöjligt att vinna via Andra chansen, annars kunde man ännu satt visst hopp till BWO och Sarah Dawn Finer. Eller Den internationella juryns möjliga val Sofia. Nej, det ser dystert ut detta. Jag tror vi får inrikta oss på att minimera skadan och se till att de dansande pepsodentreklampelarna Måns Zelmerlöw eller EMD inte vinner.
Det värsta är nästan att hur dålig smak än svenska folket må ha så vet man att det sitter en jury där och avgör i slutändan, som har ännu sämre koll. Sen blir det till att leta ESC-favoriter i öst som vanligt, där de i alla fall tar detta på allvar.
Optimalt utfall i Andra chansen
Bland stjärnor och kackerlackor i Leksand
Pinsamt och otäckt i Skellefteå
Snälla, snälla koppla ned mig - Melodifestivalen i Göteborg
Den svenska schlagerdöden
