Teodor - Text och digital orientering

 

Tjänster

Nyheter

På gång

Kontakt

Affärsidé

Presentation

Partners

Artiklar


Wetterstrand vinner

Teodor Det spelar ingen roll vad man tycker egentligen, när Maria Wetterstrand talar låter allt klokt, enkelt och rimligt. Hon är helt enkelt Sveriges mest slipade partiledare, trots att hon egentligen inte är partiledare. Här får Henrik Dorsin till det för första gången med sina valvisor:
Jag träffade Maria just nu härom dan
-Och du har ditt husdjur med, sa jag

Nej förlåt det är ju Peter Eriksson
och Peter tittade lurt på mig och sa:

Du vet att röstar du på Maria så röstar du också på mig
ett skäggigt gammalt och sömning troll
som annars fått röster noll
en slafsig klon av Birger Schlaug som bara flummar sig


Fantastiskt roligt, elakt och träffsäkert. Wetterstrand blev närmast besviken över att elakheterna uteblev om henne.
- Lite stel, sjöng han ju, påpekar Anna Hedenmo.
- Ja, just de, ja det var ju elakt…

 


Annars börjar den här utfrågningen lite udda. Wetterstrand avvisar bestämt alla möjligheter att regera ihop med alliansen om Sverigedemokraterna blir vågmästare, med motiveringen att miljöpartiet inte har blivit tillfrågade ännu. Inte heller Wetterstrand förstår alltså allvaret i den oro som den här situationen har gett många av väljarna på båda sidor. Alternativt försöker hon ro hem en alldeles för billig poäng genom att fösa över det Sverigedemokratiska spöket på högerkanten.

Utfrågarna ifrågasätter ganska kraftigt de flygresor som Wetterstrands man gör hem till Finland. Visst finns det en ”lev som du lär”-poäng i detta, men frågan ältas minst en gång för mycket (åtta, för att vara exakt). Hittills har ingen av partiledarna vare sig ändrat eller utvecklat sitt svar när programledarna har valt att nagla sig fast vid samma fråga. Frågan är om inte den taktiken får ses som ganska misslyckad.

Ett annat kapitalt misslyckande för utfrågarna är förstås Jörg Taichert, överläkaren som deltar i socialdemokraternas kampanj och samtidigt fick ställa Fredrik Reinfeldt mot väggen i utfrågningen. Det var ytterst diskutabelt. Men frågan är hur programledarna tänkte när de drog in samme man igen, för att ställa samma fråga till Maria Wetterstrand: ”Ska det vara så här?” Wetterstrand kunde svara ”nej” och därmed dra hem en enkel poäng åt de rödgröna. Hela inslaget blev, med tanke på diskussionen efter Reinfeldtutfrågningen, bisarrt.

I övrigt är det svårt att koppla grepp om Wetterstrand. Hon är helt enkelt skicklig och påläst – eller skicklig på att verka påläst som vissa kritiker vill hävda – så till den grad att hon faktiskt enkelt kan stå upp för vad hon har sagt och gjort och vill göra. Till slut blir stämningen runt bordet närmast familjärt trivsam i takt med Wetterstrands allt mer frekventa och avväpnande leenden.

Hon är också mycket duktig på att inte ge några förhastade löften eller besked, gällande till exempel kärnkraftsavveckling. Att ha en ideologisk övertygelse men ändå en pragmatisk och realistisk hållning i frågor som denna är mer förtroendeingivande än hårdnackad principfasthet utan verklighetsförankring. Där har miljöpartiet under Wetterstrands (och Erikssons) ledning tagit gigantiska kliv framåt. Idag kan de ta ansvar för alla aspekter av sina förslag.

När programledarna vill raljera om en (icke föreslagen) köttskatt är Wetterstrand mycket tydlig och nykter i frågan och låter sig inte ryckas med i populismen (eller impopulismen) i detta.
Wetterstrand kostar till och med på sig att berömma alliansen på ett par punkter, vilket också spär på trovärdigheten.
- Det finns de som har varit förtidspensionerade men som har kommit tillbaka i jobb på grund av en väldigt bra sak som den här regeringen har gjort och som jag uppskattar mycket: de tillåter den som har förtidspension att jobba och känna på hur mycket den orkar, utan att riskera att bli av med sin ersättning.
- Miljöpartiet har inte motsatt sig de jobbskatteavdrag som har gjorts, förutom det sista som vi tyckte var dåligt tajmat just då man behövde investera de pengarna för att få fart på ekonomin.

Det blir inte mycket bättre än så här. Kanske – som Dorsin påpekade – lite stelt i början, men det sprack upp på slutet. Solklart bäst av de sju, det vill säga nio av tio!

- Vi har inte tänkt att lägga ned de som finns… [angående stopp för nya köpcentra utanför stadskärnorna]

- Jag tycker inte att arbetslöshet skall vara avgörande för regler om arbetskraftsinvandring, utan det handlar mer om principer att vi vill ha öppna gränser där människor kan röra sig fritt.

- Vi säger nej till en tidsgräns [i sjukförsäkringen], men det betyder ju inte att vi säger nej till att folk ska komma tillbaka i arbete. Det är bra att man har kontrollstationer, men det vi vänder oss emot är att folk kastas ut efter en viss tid.

- Där har både den förra regeringen och den här misslyckats. Det är inte rimligt att man kan gå år ut och år in utan att få en ordentlig rehabilitering.

- Jag tycker inte att staten ska gå in och peka och säga att man måste dela föräldraförsäkringen på dagen lika utan en flexibilitet med en tredelning är en bra balans.

- En av de mest prioriterade sakerna för min del skulle vara att man utökar föräldraförsäkringen så att båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt hela första månaden.

- Ja, hon ser tecken på allt möjligt… [om Maud Olofssons omvändelse i kärnkraftsfrågan].

 

Sahlin
Hägglund
Björklund
Reinfeldt

Ohly
Olofsson

 

 

 

Teodor

Pappabloggen går in i trotsåldern. Läs här!

På nya äventyr med pappabloggen

Teodor